Nyårstalet

Du har blivit lurad.
Du går runt o tänker på saker som hänt, som du önskat ska ha hänt, eller som du velat inte ska ha hänt.
O du tänker framtid, på det du vill ska hända, som borde hända, eller som du är rädd för ska hända.
Du är rädd för framtiden tack vare dåtiden.
Du är lurad just för att den viktigaste tiden då försvinner ifrån dig.
Nutiden.
Jag kan inte rädda den.
För jag strider troligen med min egen tid.
Precis som alla andra ensamma jävlar här i vår stora lilla värld.
Jag skulle kunna skriva här om hur underbart/förjävligt mitt år 2008 vart.
O jag skulle kunna jämföra med hur jag önskar mitt år 2009 ska bli.

But guess what, I wont.
You just do what you love, and fuck the rest.

Ingenting hindrar dig.
Förutom tankar på då o sen.
Men nu?